Varför använder vi tvål egentligen?

Diskmedel, tvål och såpa innehåller ämnen som kallas tensider. Tensider är ämnen som har två sidor – vi kan kalla tensidernas två sidor för huvud och svans. Tensidernas huvud trivs i vatten (hydrofil) medan svansen inte trivs i vatten (hydrofob) utan tycker om fett. När de befinner sig i en lösning av vatten och fett, sätter sig tensiderna i ytan mellan just vattnet och fettet; huvudena vänder sig mot vattnet, som de tycker om, medan svansarna vänder sig mot fettet, som de tycker om. Fettpartikeln omges av en hinna av tensider son har huvudena utåt och alltså trivs i vatten

Smuts är mest fett. När vi exempelvis diskar, skrapar vi upp matresterna med diskborsten och tensiderna i diskborsten ”förpackar” sedan matresterna i en hinna som gör att de tycker om att flyta i vattnet, de fastnar inte på tallriken igen och vi kan lätt skölja bort dem. Samma princip gäller när vi exempelvis tvättar våra händer eller kläder.

Det här behövs: en genomskinlig flaska eller liten burk, matolja, diskmedel (eller flytande tvål).

Experimentet är baserat på ett experiment som finns i Experimentbanken för flickor och pojkar och deras lärare (Lunds tekniska högskola, 1998).

  • – Häll lite vatten och hälften så mycket matolja i flaskan.
  • – Stäng flaskan ordentligt och skaka kraftigt.
  • – Låt flaskan stå och vänta.

Hur ser det ut?

  • – Tillsätt sedan lite diskmedel i flaskan.
  • – Stäng flaskan ordentligt, skaka kraftigt.
  • – Vänta några minuter.

Vad hände nu?

När du skakar flaskan första gången, då det bara finns olja och vatten i flaskan, slås oljan sönder till droppar. När du låter flaskan stå, åker oljedropparna upp till ytan och går ihop till ett lager igen. När du tillsätter diskmedel till blandningen, sätter det sig som en tunn hinna runt oljedropparna när du har slått sönder dem genom att skaka på flaskan. Efter att du låtit blandningen stå en stund, flyter även i detta fall oljedropparna upp till ytan, men till skillnad från förra gången flyter de inte ihop till ett homogent lager – tensidhinnan runt varje droppe hindrar dem.

Källa: Lunds tekniska högskola, 1998. Experimentbank för flickor och pojkar och deras lärare. [online] Lund: Institutionen för kemiteknik, LTH. Tillgänglig från <http://experimentbanken.kc.lu.se/index2.html>. [hämtad 2011-05-21].